Digitala labb

Mindre enheter hjälper de stora företagen injicera nya satsningar

Innovation värderas högt, men fokus saknas bland Sveriges företag

76 % anger att innovation utgör en viktig del av de digitala satsningarna
55 % jobbar med möjligheter för att skapa innovation
19 % fokuserar på att utveckla nya digitala affärsprocesser
12 % fokuserar på att skapa nya digitala produkter och tjänster

Disruptiv utveckling

Innovation har länge varit ett av ledorden bland Sveriges företag. Våra undersökningar visar att ingenting värderas lika högt i de digitala satsningarna. Men ser man till vilka det är som faktiskt arbetar med digital innovation är det bara drygt hälften av de undersökta företagen som gör det, och bara 12 procent har produktinnovation som huvudfokus.

Allt sedan den digitala revolutionen gjort sitt intåg pressas företagen att omfamna den disruptiva förändringen i en allt snabbare takt. Innovationslabb är en gammal lösning som återigen blivit ett populärt inslag och alltfler traditionella företag väljer att starta upp labb i digitala kluster. Vi förklarar vilka lärdomar Sveriges företag kan hämta från dessa.

76 %
anger innovation som en viktig del av sina digitala satsningar

Innovation är den nya konkurrensfördelen

Nya möjligheter och utvecklingsområden innebär komparativa fördelar för de företag som omfamnar den digitala revolutionen. Digital darwinism är ett vida använt uttryck som syftar på ”adapt or die” i den digitala tidsåldern. Disruptiv utveckling är inget nytt. Ser man till vilka Fortune – 500 företag som fanns år 1955 så är det bara 71 av dessa som finns kvar idag. Omvandling går snabbt. Men vilka är de relativa fördelarna i den digitala tidsåldern, och hur kan Sveriges företag bäst anpassa sig?

Våra undersökningar visar att Sveriges företag inte värderar något högre än  digital innovation. Hela 76 procent svarar att innovation utgör en viktig del av de digitala satsningarna. Men ser man till hur många som faktiskt skapar möjligheter för innovation minskar antalet till 55 procent, och bara 12 procent har produkt – och tjänsteinnovation som huvudfokus. Som i många delar av den digitala transformationen finns det ett glapp från vad man vill uppnå till vad man faktiskt gör.

För att minska detta glapp så har många företag valt att vända sig till en väl beprövad metod: innovationslabb. Bland svenska företag är AstraZeneca just ett sådant. Man förklarar att åtgärden att flytta ut till IT-centra är en av de mest effektiva metoderna för att arbeta med digital innovation. Bland världens företag startas labb i digitala kluster som Silicon Valley och Bangalore. @Walmart Labs, American Eagle Tech Lab är bara några sådana exempel.

Men varför passar innovationslabb så väl in med digital innovation?

"Stora företag är dåliga på innovation just därför att de är byggda för att vara bra på stora volymer, rationalitet och inbyggd byråkrati. Det kommer ur storlek." Ivo Zander, Uppsala Universitet

Företag som experimenterar förändras snabbare

76 % experimenterar och har ett snabbrörligt strategiarbete
48 % experimenterar inte, men har ett snabbrörligt strategiarbete
60 % experimenterar och lyckas skapa möjligheter för digital innovation
35 % experimenterar inte, men lyckas skapa möjligheter för digital innovation
45 %
Andel svenska företag som experimenterar med nya digitala möjligheter

Experimenterande accelererar innovation

Den disruptiva digitaliseringen är som tidigare nämnts en fortsättning på en historisk tillväxt. IBM’s grundare Gordon Moore förutsåg redan år 1965 – känd som Moores lag – att antalet transistorer per chip skulle fördubblas vartannat år. Googles utvecklingschef Raymond Kurzweil’s öppnade sedan upp teorin för hela tech världen genom law of accelerating returns som visar på hur tillväxten är exponentiell. För dagens företag innebär detta att digital anpassning inte bara sker i en allt snabbare takt, utan också blir allt viktigare. Plötsligt får innovation en helt annan innebörd.

Ser man till den våg av snabbväxande internetföretag som format den nuvarande startup-kulturen, så är det just innovation som denna grupp brukar associeras med. Världsomfattande undersökningar visar precis som i Sverige att det är innovation som ligger högst upp på ledningsagendan. Men som våra undersökningar visar förblir ofta innovation ett önsketänkande.

Bland startup-företagen har man lyckats att utnyttja innovation genom att göra det till en del av affärsstrategin. Man startar projekt inom ett begränsat område, vilket gör att man också kan förutse effekten innan det blir allt för kostsamt. Processen sammanfattas som bygg → mät → lär – loopen och är utformad för att med minsta möjliga ansträngning kunna uppnå de mest effektiva resultaten.

Varför är detta viktigt? Ser man till innovation så är det oftast genom en slump som idéer har skapats. Det var ett fallande äpple som fick Newton att förstå gravitationen och det var trasiga möbler som fick Ingvar Kamprad att komma på idén om självmontering. Flera av de största internetföretagen idag, bygger från början på en snabb lösning för ett aktuellt problem.

I den digitala världen där förändringen sker snabbt är en experimenterande ansats det mest effektiva sättet för ett företag att anpassa sig och utvecklas. Den världsberömda entreprenören Diana Kander förklarar i sin TED-presentation hur digitaliseringen omkullkastar planering som arbetsmetod för att skapa innovation. Hon menar att handläggningstider och inside-the-box-tänkande hindrar företag från att innovera.

Om vi ser till våra undersökningar kan vi se att de företag som experimenterar inte bara är betydligt snabbare i sitt strategiarbete, utan också i betydligt högre grad lyckas att skapa möjligheter för digitial innovation.

» Läs mer: Hur experimentering hjälper företag i sin digitala utveckling

“The only way to win is to learn faster than anyone else.” Eric Ries, författare till the Lean Startup

Företag som samarbetar är bättre på innovation

55 % har ett digitalt samarbete och lyckas skapa möjligheter för innovation
36 % saknar ett digitalt samarbete men lyckas att skapa möjliheter för innovation
58 % har förmågan att genomföra större digitala projekt och lyckas att skapa möjligheter för innovation
37 % saknar förmågan att genomföra större digitala projekt men lyckas att skapa möjligheter för innovation
61 %
Andel svenska företag som har ett naturligt samarbete kring de digitala kanalerna

Öppen innovation skapar samarbeten

Företag brukar definieras som värdet av låga transaktionskostnader. Således uppstår det samarbetande divisioner som tillsammans bildar skalfördelande värdekedjor, något som idag är känt som Hendersons skalfördelning och Porters värdekedja.

Men när digitaliseringen radikalt förändrar villkoren för kommunikation så sker en splittring inom företagsstrukturer och värdekedjor bryts upp. Plötsligt blir det mer fördelaktigt att inleda nya samarbeten. VD:n för Boston Consulting Group Philip Evans kallar det hela för digital dekonstruktion och pekar på uppslagsverket Encyclopedia Britannica som ett exempel. Där gjordes distributionen först i bokformat, men övergick sedan till CD skivor och för att till slut passeras av Wikipedia.com i antalet lästa artiklar på bara 4 år efter att det grundades.

När det kommer till digital innovation är samarbeten mellan olikheter den mest naturliga metoden för att slå ihop aktuella behov med möjliga initiativ. Våra undersökningar visar att företag som har ett naturligt samarbete med den digitala organisationen inte bara i en betydligt högre grad har lyckats med innovation – utan också att skapa värde till sina produkter och tjänster .

Chef för MIT Labs Ramesh Raskar förklarar det hela simpelt: innovation i den digitala eran grundas inte på kompetens och expertis, utan från möten i rätt samarbeten.

Fler företag inser värdet av öppen innovation som i det digitala sammanhanget kommit att kallas för nätverksekonomin. Autoliv som idag är en av världens största företag inom fordonssäkehet har externa aktörer med i sina innovations- och forskninggrupper. Man förklarar att samarbetena hjälper företaget att få en djupare förståelse för samtiden, vilket hjälper dem att styra utvecklingen i en behovsriktning.

När den snabba digitaliseringen drabbar företagen blir deras verklighet alltmer okontrollerbar och slumpmässig. Utmaningen för blir att släppa kontrollen för att bli en del av den disruptiva utvecklingen.

Skriven av Adi Causevic ➤